Publiksiffror: Mer kapacitet och publik (Del 5)

Egentligen var det tänkt att serien om publiksiffror skulle avslutats i och med detta femte inlägg.

Men – som jag nämnde i förra inlägget – så finns det så mycket runt det här med kapacitetsutnyttjande och publiksiffror att det kändes befogat med ytterligare ett inlägg.

Ska dessutom – istället för att bara gissa – ge mig på att härleda vilket publiksnitt Bajen egentligen ”borde” haft förra året. Det borde väcka lite debatt i kommentarsfunktionen…. 🙂

Och kanske få tankarna bort från Rami-Gate för en stund..

Låt mig börja med Bajens kapacitetsutnyttjande år för år sedan 1998. Visas i diagrammet nedan.

Det här sätter kanske ytterligare fokus på Bajens utmaningar som diskuterades i förra inlägget (dvs publikseriens fjärde del).

I diagrammet ovan går det att tydligt utläsa två – kanske tre – ”perioder”. En mellan 1998 och 2003 och en annan mellan 2004 och 2007. Samt kanske en tredje från och med i år fram till dess att en ny arena står färdig.

Vi börjar med den första perioden mellan 1998-2003 (ska vi kalla den ”10.011-eran”) som kännetecknades av ett extremt högt kapacitetsutsutnyttjande på mellan 90-95%  och aldrig under 80%.  

En period som innehåller ett antal mycket framgångsrika år (1998, 2001 och 2003) där Bajen pga avsaknad av ledig läktarkapacitet har haft extremt svårt att möta efterfrågan.

Ta säsongen 2002 där Bajen stod helt utan förutsättningar att utnyttja draget från guldåret 2001.

Vi tvingades de facto låsa ute alla de som – på plats – ville uppleva fotboll med de regerande mästarna. Hur många framtida supportrar var det egentligen som aldrig kom igång med sitt supporterskap det året?

Nåja, som ni ser så ökade kapaciteten på ett helt nödvändigt sätt i och med ombyggnaden på Östra 2004. Med resultat att kapacitetsutnyttjandet sjönk rejält.

Trots detta har Bajens kapacitetsutnyttjandet sedan 2004 legat högre än samtliga övriga allsvenska lag, dvs över 60%. Problemet har alltså bestått.

Och konsekvensen av den sänkning av Söderstadions läktarkapacitet som kommer att genomgöras i år gör att vi under 2008 återigen kommer att vara uppe på problematiskt höga nivåer. (Här har jag antagit samma publiksnitt som 2007.)

Ett kapacitetsutnyttjande på 80% för år 2008 innebär att det – i genomsnitt – endast kommer finnas runt 2.500 lediga biljetter per match. Ett rätt talande argument för att skaffa sig ett säsongskort om man vill se Bajen under 2008.

Och låt oss i detta sammanhang leka med tanken att vi lyckas få Rami Shaaban till Bajenland. Henke-effekten tror jag tyvärr bli relativt marginell om man endast räknar publikintäkter. Sedan finns det naturligtvis många andra positiva effekter som talar för affären.

Men, vilket publiksnitt borde då Bajen ha haft förra året om vi hade haft arenakapaciteten?

Ta en titt på publikutvecklingen i Sverige de senaste tio åren. Diagrammet nedan visar utvecklingen för Bajen, Allsvenskan utan Bajen, samt Totalt för all elitfotboll i Sverige (dvs Allsvenskan exkl. Bajen och Superettan sammaräknat ) mellan 1998 – 2007*.

Den här bilden är rätt slående.

Medan elitfotboll i Sverige publikmässigt fullkomligt exploderat och nästan fördubblats (+90%) mellan åren 1998 – 2007 har åskådarantalet på Bajens hemmamatcher under samma period endast ökat med 23%.

Och man behöver inte vara ”raketforskare” för dra slutsatsen att detta är fullt ut orsakat av den bristande läktarkapacitet och de därmed förknippade utmaningarna i att ”sälja produkten Hammarby” (som jag tror att Osynliga Handen skulle uttryckt det).

För bajarna finns där. Det finns det till och med övertygande SIFFROR på. 

Så låt oss då anta att vi – med tillräcklig kapacitet – skulle haft samma utveckling som genomsnittet för svensk elitfotboll sedan 1998. Vilket publiksnitt skulle vi haft då?

Jo, publiksnittet borde faktiskt ha legat på cirka 21.000 för säsongen 2007. Och jag misstänker att den siffran ändå ligger i underkant.

För med Bajens framgångar under de 10 senaste åren borde vår tillväxtpotential legat ”över” snittet för svensk elitfotboll. Inte i nivå med.

Och med en jämförbar publikvariation (som t.ex. AIK eller IFK Göteborg) skulle årssnitten kunnat landa mellan 18.000 och 24.000 beroende på hur bra det har gått.

Så även om de här inläggen har haft en lite ”ojande” prägel över sig så finns faktiskt även något hoppfullt i siffrorna.

Med ett publiksnitt på mellan runt 20.000 – enligt resonemanget ovan – så är det klart vi fyller ”Nya Söderstadion”.

No problemo. Spaden i marken. Bygg nu. Nog fan ska vi lyckas fylla den holken också 🙂

Samtidigt vore det inte fel om Hammarby Fotboll Marknad såg till att fylla de stolar som faktiskt finns tillgänliga.

I nästa inlägg avslutar jag – ”for real” – den här publikserien med en diskussion kring fenomenet medgångare. Tror den blir rätt rolig…

Och även om jag börjar bli aningen tjatig nu – sorry – så får du som inte haft möjlighet att svara på Go Bajen Go:s enkät om vilket allsvenskt lag som har det största medgångsföljet en sista sista sista chans att lämna ditt svar HÄR.

Go Bajen Go

**************************************************

* Notera att 1998 och 1999 omfattar endast – för jämförbarhetens skull – publiksnitten för de åtta bäst placerade lagen i Division 1 Norra respektive Division 1 Södra. På så sätt omfattar analysen publiktillströmningen från de 30 bästa lagen (14 allsvenska lag och 16 superetta/division 1-lag) i Sverige mellan 1998 – 2007.

************************************************** 

Nästa inlägg – vilket även är det sista – i publikserien – del 6 – hittar du HÄR. Första delen i publikserien hittar du HÄR.

6 svar to “Publiksiffror: Mer kapacitet och publik (Del 5)”

  1. Robert Says:

    Jag gillar verkligen grafen för kapacitetsutnyttjandet.
    Problemet är givet, vad är kapaciteten egentligen?

    Minns t. ex. på derbyt mot AIK på Söderstadion när speakern ropade ut att det var fullt på alla Hammarbys sektioner, men det gapade tomt på AIKs.
    Säkerhetszoner plus Trelleborg etc, bortaföljen ruckar den där kapaciteten bortom sanningen.

    Egentligen är det jävligt synd (på fler än ett sätt) att vi inte legat i allsvenskan från 1970, och haft ett längre perspektiv på publiksiffrorna.
    Tio raka år med stigande siffror i Sverige är positivt. Vad händer de kommande tio?
    Robert – Tigerrandigt

  2. Mobius Says:

    Robert…

    I många andra branscher tror jag att man skulle betrakta 80% kapacitetsutnyttjande som att man nått produktionstaket.

    Tror jag tog upp det i del 4 att mycket högre kommer knappast Bajen. Precis av de skäl som du tar upp.

    Vad som händer de 10 kommande åren. Förhoppningsvis är väl ”produkten fotboll” nu så pass väl etablerad att det inte ska bli några djupdykningar.

    Men det är klart, året efter nya arenan är invigd sjunker väl ”marknaden” som en sten 🙂

    Nej då, men nog finns det en outnyttjad potential bland bajare som inte funnit ännu funnit formerna för att ”aktivera” sina sympatier.

  3. gz Says:

    Riktigt, riktigt intressant, som vanligt. Tydligare än någonsin att vi behöver ny arena, går det att smälla upp den lagom till hemmapremiären tro? 🙂

    Fråga: Går det att dela upp ”publikutveckling för svensk fotboll exklusive Bajen” på något finurligt vis, i storstadslag/bonnlag, topplag/ängagäng, högt/lågt publiksnitt eller nåt? Eller, det är klart att det går, men skulle det vara intressant? Jag är nämligen lite nyfiken på om de 90 procenten plus kommer sig av en allmän ökning, eller om det finns någon hyfsat väldefinierad grupp av lag som står för den största delen medan andra står kvar och stampar på samma fläck.

    Det framgår visserligen delvis tidigare i följetången vilka som ökar/tappar, men då i ett mycket kortare perspektiv. Skulle förstås kunna gräva fram det själv, men om det går att göra på något enkelt sätt med vad du har så…

  4. Mobius Says:

    GZ…

    Intressanta frågeställningar…

    En av dem kan jag svara på direkt…det gäller bonnalag vs storstadslag.

    Andel av total publik från STO/GOT/MALMÖ som såg svensk elitfotboll (Allsv. + Superettan / Div 1) var 1998 44%.

    År 2006 hade den andelen ökat till 55% för att 2007 gå ned igen till 49%.

    Men ändå en markant ökning. Så Storstadfotbollen har vunnit publikandelar på bonnalagens bekostnad.

    Vad gäller hur publiken kommer/går till lag som är framgångsrika får du en ”hint” om i nästa del av publikserien 🙂

  5. gz Says:

    Tack Mobius. Ser fram emot sista delen då. 🙂

  6. Blåvit medgångssupoorter Says:

    Grym sammanställning!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: