Publiksiffror: Arenakapacitet (Del 4)

Oj, det har varit några turbulenta dagar för oss bajare. Eguren ut. Och Rami in. Eller inte!?

Go Bajen Go stoppar emellertid huvudet i sanden och fortsätter istället med serien kring publiksiffror. Nu del 4 som behandlar – precis som några av er listat ut – ämnet arenakapacitet.

Om du pga divers tjafsiga transferaffärer 😉 missade del 3 skulle jag  – innan du fortsätter att läsa detta inlägg – ändå föreslå att du börjar där. Eller om du är helt ny i serien. Inled då med del 1.

För som ni kom ihåg målade jag i förra delen upp en rätt mörk bild på den annars så grönvita himlen.

Borde inte en publikvariation på låga 8% vara en god nyhet! Trogna supportrar som återkommer år efter år.

Ja, som jag nämnde i förra inlägget kan ju det låta som en dröm. 

Men frågan som ställdes löd: Borde inte Hammarby – som ett av Sverige mest framgångsrika lag de tio senaste åren – likt andra lag med framgångar under samma period – ha lyckats locka till sig massor av marginalåskådare och fotbollsturister?

Och därmed haft en mycket högre publikvariation och publiksnitt.

Jo, så är det naturligtvis.

Men för att kunna sätt fingret på problemet får ni ta en titt på diagrammet här nedan.

Det beskriver helt enkelt lagens kapacitetsutnyttjande av sina respektive hemmaarena/hemmaarenor under de tio senaste åren. Detta beräknat som kvoten mellan publiksnitt och arenakapacitet.

Notera att om laget använder sig av fler än en arena är tillgänglig kapacitet det vägda snittet av de arenor som faktiskt utnyttjats. Dvs. Råsunda är med i Bajens kapacitet de matcher vi spelat där. 

Och det som framkommer här är en bild som – ur Hammarbys perspektiv – är rätt skrämmande. Ett kapacitetsutnyttjande på över 80%. Ojämförbart det absolut högsta av alla allsvenska lag.

Visst är det uppenbart att matcherna på Söderstadion (tillsammans med de matcher vi spelar på Råsunda) varit välbesöka. Men att det var så högt blev faktiskt lite av en överraskning för mig när jag fick fram siffrorna.

I en ”cyklisk bransch” som fotboll är detta naturligtvis ett jätteproblem. Och som framgår har Bajen under de här tio senaste åren arbetat mycket nära sitt absoluta ”produktionstak”.

Eller, i nivå med taket. För inte går det att match efter match sälja alla ”skymda” platser och bufferten mot motståndarnas sektion på Östra kommer alltid vara tom. För att inte tala om motståndarnas sektion som har en snittbeläggning – och nu gissar jag – på kanske 20-30%.

Och för att göra det hela ännu tydligare finns nedan kapacitets-utnyttjandet från diagrammet ovan korstabulerad mot den i förra inlägget diskuterade variationskoefficienten (eller publikvariationen).

 

Och voilà! Här har vi naturligtvis orsaken till Bajens låga publikvariation (dvs låg variationskoefficient) som beskrevs i förra inlägget.

Med ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på över 80% har det helt enkelt inte varit möjligt att trycka in fler människor.

Inte med mindre än att vi Bajenfans – såsom Djurgården valde åt sina – accepterar spel på Råsunda. ”Yeah, as if that is gona happen!” Och faktum är att i det här perspektivet har snacket om gråtande barn utanför Söderstadion betydande relevans.

För hur lockar man företagskunder med konferensupplägg eller marginalåskådare/fotbollsturister som köper replikatröjor om det inte finns kapacitet?

Det handlar naturligtvis om att ALLA bajare på ett bekvämt sätt ska kunna följa Bajen på sina egna villkor. Bajen måste vara tillgängligt. Även utan säsongskort.

Jämför istället lag som Malmö, IFK Göteborg, IF Elfsborg och AIK som faktiskt alltid haft kapacitet att erbjuda sin publik vid sina tursamma och tillfälliga framgångar.

IFK Skattesmit är ett lysande exempel på det sistnämnda. Inför den sista omgången 2007 hade IFK Göteborg ett publiksnitt för de 12 inledande hemmamatcherna på 13.658 åskådare.

Men med framgången under hösten och i ljuset av möjligheten att spela hem guldet på hemmaplan lyckades de fylla hela Nya Ullevi (ca 41.000 åskådare) och i ett slag höja hemmasnittet för HELA säsongen till 15.797 åskådare.

Publiksnittet för helåret höjdes med 16% tack vare en enda match. Men då hade de en arena med rätt kapacitet som dessutom är accepterad av publiken.

I ljuset av detta resonemang är det för övrigt mer än märkligt att Djurgården – trots sina relativa framgångar de senaste åren – inte lockats öka publikvariationen mer.

Att inte Kalmar lyckats att mobilsera sin publik bättre är förresten även det märkligt. Eller förresten. Kanske inte. Men den ”tråk-fotbollen” de står för. Det innebär fortsatt lågbudgetfotboll.

Behovet av ”Nya Söderstadion” kan väl – mot bakgrund av det här – inte bli mycket tydligare.

Hade egentligen tänkt att avsluta publikserien i och med nästa inlägg, men då jag har mer – som jag tycker – spännande siffror tillgängliga klämmer jag in ytterligare ett inlägg innan jag avslutar med fenomenet medgångssupportrar!

Så har du fortfarande inte haft möjlighet att svara på Go Bajen Go:s enkät om vilket allsvenskt lag som har det största medgångsföljet har du nu en sista chans att lämna ditt svar HÄR.

I nästa inlägg tänkte jag så visa hur Bajens kapacitetsutnyttjande förändrats de 10 senaste åren, SAMT ”avslöja” Bajens ”egentliga” publiksnitt. Om vi hade haft kapaciteten.

Tills dess….

Go Bajen Go

Nästa inlägg i publikserien – del 5 – hittar du HÄR. Del 1 i publikserien hittar du här.

4 svar to “Publiksiffror: Arenakapacitet (Del 4)”

  1. osynliga handen Says:

    Lysande inlägg!

    Visar samtidigt den historiskt sett nästan obefintlig ekonomisk uppsida att värva dyra äldre spelare med liten sannolikhet till framtida försäljning.

    2007 borde dock kapacitetsutnyttjandet varit lägre, tänker främst på derbyna som ju drog betydligt färre åskådare.

  2. Mobius Says:

    Tack OH…

    Jag blev – som jag skrev – smått chockad över hur det ser ut. Och den nya arenan kommer ju i ett helt annat ljus.

    Det material jag hade tänkt ”slänga” som jag nu istället tänkte lägga i nästa inlägg är faktiskt ÄN mer slående.

    Visst har du rätt vad gäller 2007. Men hur ser det ut för 2008?

  3. Robert Says:

    En fråga,
    om Djugården,
    Deras säsong på Råsunda måste påverkat beläggningsgraden en del. Har du siffrorna för den specifika säsongen + siffran utan den?

    Sedan har ju Djurgården från och till spelat enstaka matcher på Råsunda, måste varit rörigt att räkna på dom. Som alltid när det gäller den klubben.

    Tackar som vanligt för en eminent blogg!
    Robert – Tigerrandigt

  4. Mobius Says:

    Tack Robert

    Säsongen 2004 hade dif ett kapacitetsutnyttjande på ca 30 %. Snittet för övriga år runt 70%.

    Men då har dif valt att spela upp till 3 matcher per säsong på Råsunda. Alltså ytterligare 1 match (vanligtvis HeIf) utöver derbyna.

    Bajen aldrig fler än 2. Och 2005 och 2006 blev det som bekant inga derbyn alls på Råsunda.

    Men visst har det varit lite ”pulande” med siffrorna för att få fram arenakapaciteten. Framförallt för dif och ifk göteborg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: