Publiksiffror: Medgångssupportrar (Del 6)

Idag avslutas Go Bajen Go:s serie av inlägg runt allsvenska publiksiffror som inleddes HÄR.

Och ämnet för dagen är medgångssupportrar. Samt frågan kring vilka lag man finner dessa.

Är då det här verkligen en viktig och relevant fotbollsfråga undrar säkert nu någon torrboll!? Näe, inte alls. Men förbaskat roligt 🙂

Och ni som svarade på Go Bajen Go:s enkät (230 stycken när detta skrivs) har er uppfattning tydlig och klar. Diagrammet nedan talar sitt tydliga språk. Men hade ni rätt?

Nå, hur definierar vi så en medgångssupporter och hur mäter förekomsten av sådana?

Det finns säkert fler varianter, men Go Bajen Go kommer i detta inlägg att studera de allsvenska lagens publiksnitt i förhållande till det antal poäng laget spelat in år för år mellan 1998 – 2007.

Om ett lags publik kommer i större utsträckning de år laget krigar ihop många poäng och uteblir de år som det är lite mer motigt borde väl kunna beskrivas som medgångssupportrar? Eller hur?

Så hur mäter man det här då? Jo, inte helt oväntat finns det ett statistiskt mått även för detta. Nämligen korrelationskoefficienten. Detta mått mäter styrkan på linjära samband.

Och i fotbollssammanhang översätter jag detta som att ju fler poäng ett lag får ihop desto mer publik. Och ju färre poäng desto mindre publik.

Det trevliga med den här metoden är att resultatet blir väldigt tydligt om man lägger in observationerna i ett plotterdiagram.

Så låt oss hugga in på lite ”skarpa” siffror.

Börjar – för ovanlighetens skull – med Djurgårdens IF i diagrammet nedan.

I illustrationen ovan finns åtta punkter utlagda. Var och en av dessa punkter representerar en av blårändernas säsonger under perioden 1999 – 2007 med avseende på hur många poäng laget vann och hur stort publiksnitt Djurgården hade det året.

Därefter har en rät linje dragits genom punktsvärmen så att den – matematiskt sett – ligger så mitt i och så rakt igenom punktsvärmen som möjligt.

Korrelationskoefficienten (som utgörs av r:et i den gråa rutan i diagrammet ovan) är så ett mått på hur väl punktsvärmen ansluter sig till linjen.

Och för er som inte är vana att tolka samband – i statistiska termer – så utgör alla tal större än 0 ett positivt samband.

Ligger dessutom korrelationskoefficienten (”r”) mellan 0,6 – 1,0 så är sambandet även statistiskt säkerställt.

Ju närmare 1 desto större signifikans (eller starkare samband) och när r=1 så ligger alla punkter precis på den utlagda linjen. OK!?

Så titta då på siffrorna för Djurgårdens IF. Med en korrelationskoefficient (”r”) på 0,93 finns det inga tvivel på sambandet. 

Antal poäng som spelarna i Djurgården vinner (eller inte vinner) har ett MYCKET starkt samband – näst intill perfekt – med hur många åskådare som kommer och tittar på matcherna.

Inga poäng. Då stannar blåranden hemma och gömmer halsduken i byrålådan.

Jag blev så chockad första gången jag såg siffrorna att jag var tvungen att gå tillbaka och kolla att siffrorna stämde. Och det gör de verkligen.

Bajen då? Kolla diagrammet nedan.

Punktsvärmen ser ut som en hagelbössa hade avlossats. En korrelationskoefficient om 0,17 anger – som ni nu lärt er – att ett statistiskt säkerställt samband mellan poäng och publik saknas.

Inga medgångare i Bajen inte 🙂

När ni nu fått ”metoden” beskriven och förstår vad korrelationskoefficienten (”r”) är det kanske på sin plats att visa den allsvenska ”medgångarligan”, dvs listan över de lag med de mesta medgångssupportrarna. Eller de lag där sambandet mellan antal poäng under en säsong har ett starkt samband med hur många åskådare som kommer.

De staplar som är fyllda med rött är lag vars korrelationskoefficient (eller ”r”) är så hög att de får betraktas som statistiskt säkerställda. Dvs förekomsten av många medgångssupportrar är statistiskt säkerställd.

Bilden ovan är rätt tydlig. Eller hur!?

Sambandet mellan intjänade poäng och publiktillströmning är – för Djurgårdens IF, Malmö FF, IF Elfsborg och IFK Göteborg – således MYCKET starkt.

Vad gäller de lag som uppvisar negativa korrelationskoefficienter kanske någon undrar om ett samband kan vara negativt?

Absolut. Även om inte någon av de negativa korrelationskoefficienterna i diagrammet ovan är statiskt säkerställda – med undantag för Trelleborg som ligger rätt nära –  så kan samband visst vara negativt.

Det innebär att publiken kommer i massor när det går dåligt medan de stannar hemma när det går bra.

Riktiga ”motgångssupportrar” med andra ord 🙂

I och med detta skulle man egentligen kunna avsluta det hela. Fyra lag med ett statistiskt säkerställt samband som innebär att publiktillströmningen beror på hur många poäng laget spelar in.

Men jag väljer en överkurs. Går det att kvantifiera hur mycket publiksnittet – över en säsong – påverkas för varje poäng laget misslyckas (eller lyckas) med att spela in?

Jo då! Det går såklart. Titta på figurerna nedan.

Generellt sett kan man säga att ju brantare linjen lutar desto känsligare är publiken för huruvida lagen vinner poäng eller inte. I de gråa rutorna (siffran framför x:et) för respektive lag anger antalet åskådare i snitt som uteblir om laget under en säsong får 1 poäng mer eller mindre.

Formlerna i de grå rutorna utgör ekvationen för respektive linje.

För Malmö FF tillkommer/uteblir i snitt 459 åskådare per match om laget tjänar ihop en poäng mer/mindre än snittet för hela perioden.

Motsvarande siffra för IF Elfsborg är 275 och för Djurgårdens IF 180, samt för IFK Göteborg 225.

Om man sedan sätter denna siffra i relation till genomsnittspubliken för hela perioden så får man fram en procentsats som anger hur mycket publiken i snitt ökar/minskar beroende på om laget vinner/förlorar 1 poäng.

Så vad drar vi för slutsatser av allt detta?

För det första att förkomsten av medgångare är som tydligast i Djurgårdens IF, Malmö FF och IF Elfsborg (även om IFK Göteborg också ligger på tydligt höga nivåer).

För det andra att känsligheten är som störst hos Malmö FF och IF Elfsborg. Lite förluster så är publiken – svisch – borta. Och en vinst så – lika svisch – så är de där igen.

Största medgångarföljena finns således i Malmö och Borås, tätt följt av Östermalm och Göteborg.

Men vad gäller Stockholms län vinner Djurgården denna tävling helt ohotade.

”STOCKHOLMS STOLTHET” borde nog ändras till ”STOCKHOLMS MEDGÅNG”. Statistiken talar i det här fallet sitt tydliga språk.

Detta var den sista delen i serien om publiksiffror. Hoppas ni haft behållning av läsningen.

Snart dags för första träningsmatchen. I Los Angeles tyvärr.

Återkommer med en liten odyssé kring huruvida försäsongens resultat har någon betydelse för resultatet under den allsvenska vårsäsongen.

Med andra ord, ska vi låta media hetsa oss supportrar till vansinne om försäsongsresultaten går oss emot?

Ha det bra så länge….

Go Bajen Go

P.S. Om någon nu – i egenskap av supporter av något av de utpekade lagen – känner sig förorättad så se det här bara som en lek med siffror 😉 Ta det inte allt för allvarligt.

22 svar to “Publiksiffror: Medgångssupportrar (Del 6)”

  1. Tobias Häggström Says:

    Mycket bra läsning!

    Se till att Bajen får det här.

    Hade.

  2. Stiffler Says:

    Statistiskt säkerställt? Vaddå statistiskt säkerställt, på vilken signifikansnivå? Och med den enkla korrelationsberäkningen (jag antar att den inte är laggad, även om det inte direkt framgår av beskrivningen) antar du alltså att medgångssupportrar känner till resultatet innan de går på matchen? Du måste dokumentera allt noga om du använder dig av statistiska mått, det blir för bräckligt och felaktigt annars. Och vill du ha ett test på ”medgångare” – se till att göra något som beskriver det bättre. En match-för-match-tidsserieanalys med möjlighet till olika laggar? En medgångare behöver inte komma exakt den dagen det går bra, utan kanske väljer att gå på nästa eller nästnästa match istället…eller året efter…eller…ja.

    Nog med kritik. Rolig studie, men det kanske passar bättre med en rent deskriptiv text istället för att försöka föra in felaktiga statistiska prylar för att få det att låta bättre.

  3. osynliga handen Says:

    Mycket bra igen. Hela publikserien har varit grymt intressant.

    En sak jag tänkte på vad gäller ”samband poäng vs publiksnitt” i Hammarbys fall och de år som ”sabbar” R^2.
    1998 – 10 011 eran, 2005 & 2006 derbyn på söderstadion.

    Bajen måste vara svåra att dra några slutsatser kring då man bygger om läktare samt byter kapacitet lika ofta som Jeffrey Aubynn byter klubb och får ny sign-on.

    Sedan har vi det faktum att Hammarby spelat väldigt få betydelselösa matcher under årens lopp. ”Uncertainty of outcome” är enligt många undersökningar en av de större publikmagneterna, både vad gäller enstaka matcher och mästerskapet/nedflyttning.

    Jag kommer nog använde dina resultat som refernes i framtida blogginlägg återigen 🙂

  4. Mobius Says:

    ***Tobias

    Tackar.

    ***Stiffler

    Sambandet är inte mycket att tvivla på. Vad man kan ha åsikter om är ju dels validiteten och dels om det är möjligt att använda modellen som en inferensmodell.

    Men återigen… Det är en lek med siffror…. 🙂 Och det är jag väldigt tydlig med..

    *** OH
    Kul… Spinn gärna vidare på resultatet. Håller med om att osäkerhet är en väl så stark publikmagnet. Lex Trelle?

    Sedan ska vi väl – i ärlighetens namn – även fråga oss hur det hela sett ut om Bajen hade haft förutsättningar för en generellt högre publikvariation.

  5. Robert Says:

    Då och då, rätt ofta faktiskt, tvivlar jag på internet. Men den här serien är bland det bästa jag läst. Tack för den.
    Robert – Tigerrandigt

  6. petter Says:

    Roliga staplar, men om man ska vara ärlig tror jag din statistik säger mer om arenorna än om hur trogen publiken är.

    1. Hammarby – Bajen kan omöjligt ha mycket medgångare ( enligt din definition) i och med att publiksnittet ligger så nära kapacitetstaket på Söderstadion.

    2. Elfsborg – Statisstiken beror i stort sett bara på nya arenan. Publiksnittet har ökat med nästan 5000 personer, ( vilket också givit pengar till ett bättre fotbollslag – mer poäng). Visas också av att det näst mest framgångsrika året, 2000 inte gav ökad publik.

    3. I både Bajen DIFs fall så påverkar derbysiffrorna snittet markant. Och den publiksiffran beror ju inte bara på det egna lagets insatser. (Läs, Gnagarna är i majoritet på Råsunda).
    Samma resonemang för derbyn gäller för IFK.

    4. Vissa lag räknar sålda biljetter, (inkl årskort) och andra åskådare på plats. Givetvis får de förstnämnda jämnare kurva i din statistik.

    Jag fattar att ditt syfte är att visa att Bajen har bästa publiken. Men måste hålla med Stiffler ovan, publiktillströmningen kan rent logiskt endast bero på förväntningar på framgång. Vi vet ju inte hur mycket poäng laget kommer få i början av säsongen, eller hur?
    ( Möjligheten finns förstås att sambandet är det motsatta – mycket folk på
    läktarna ger bättre spel av laget och mer poäng!)

    Om vi utgår från att förväntningarna styr intresset, så vore det kul att se samma analys på publiksvängnignar kontra investerade miljoner i nyförvärv. Intressant bidrag till den ständiga debatten – är mr X värd Y miljoner. ( X kan vara Rami och Y = ? miljoner)

  7. Mobius Says:

    *** Robert

    Återigen… Tack. Dina uppskattande kommentarer är alltid lika uppmuntrande…

    **** Petter

    Jag hade på känn att det här sista inlägget skulle väcka en hel del debatt. ´
    Att vissa läsare skulle försöka hitta 1000 och en förklaringar till höger och vänster.

    En del av dina kommentarer har naturligtvis relevans, men återigen… Är det enbart en slump att man finner ett så pass starkt samband för t.ex. Djurgården?

    Sambandet finns ändå för de lag som jag pekar på. I dess enkelhet. Sedan får någon annan försöka bena ut felaktigheter och ställa upp nya hypoteser 🙂

    Orsak, verkan, ursäkter, invändningar, inferensmöjligheter, etc kommer man kunna fortsätta debattera i evighet.

    Och jag är medveten om att några säkert känner sig träffade.

    Men återigen…DET HÄR ÄR EN LEK MED SIFFROR. Ta det inte allt för allvarligt.

  8. Robert Says:

    Jooooo, ta det allvarligt. Vi som varje dag kavlar ned byxorna och pissar på Djurgårdens publik, men som då och då väljer att vända bort strålen i slutet, kan nu med gott samvete välja att tömma hela blåsan över patrasket.
    Tack för det. Aaaaaaahh.
    Robert – Tigerrandigt

  9. osynliga handen Says:

    Givetfis har Stiffler och Petter en stor poäng. En fotbollsmatch är i sig ingen ”homogen produkt”, man känner inte till dess kvalitet på förhand utan går på sina respektive preferenser och förväntningar.

    – “Uncertainty of outcome” och ”competitive balance” i specifik match/inblandning i mästerskap eller nedflyttning.

    – Den upplevda kvaliteten på laget, tidigare under säsongen, föregående säsong.

    – Givetvis, stjärnvärvningar – dessa underställs även ”nyhetens behag” osv. (t.ex henke effekten)

    Ta t.ex Hammarby – Gefle i höstas (omg 21) där det mer eller mindre ekade på läktarna, 7600 pers. Statistik innan den matchen, en seger senaste fem matcherna med en tung derbysmäll mot gnaget omg innan, toppstriden långt långt borta.

    Det finns en hel del studier inom detta område och denna lite enklare här ger egentligen ganska förväntade resultat förutom i Hammarbys fall där det som ssagt finns lite specifika saker att ta i beaktande.

  10. osynliga handen Says:

    Sedan kan man säkert konstatera att det finns olika typer av publik

    – De som mer eller mindre alltid går
    – De som går när vissa faktorer uppfylls.

    Så kan man diskutera storleken på de olika kategorierna.

  11. Krickan Says:

    Ville bara säga att petter som vanligt har klockren analys förmåga.
    Intressant ämne dock och jag håller självklart med att Djurgården har mest medgångssupportrar. Det finns ju inte många som kan hålla på det laget med fulast tröjor och tristast arena.

  12. Byjaren Says:

    TACK för en otroligt rolig och intressant publikserie!

    Keep up the good work med bloggen!

  13. Smogz Says:

    Måste erkänna att med bloggarna Grönvita sidan upp, Osynliga handen och Go Bajen Go! kombinerat med Officiella och Söderstadion så har jag som utsocknes Bajare (nu i Sundsvall) tillgång till sveriges i särklass bästa bevakning av ett fotbollslag. Med två pratsamma killar som Tony och Mian känns det som man har en otrolig insikt i laget. Att man dessutom får massa intressant kuriosastatistik gör det hela ännu bättre.

    Tack för oerhört intressanta artiklar (inser också att det är lek med siffror som alltid kan diskuteras), när jag har tråkigt på jobbet läser jag din blogg. Alltid lika kul!

  14. Adam Says:

    Kul jämförelse måste jag säga.

    Lite missvisande är att allsvenskan har haft ett stigande publiksnitt över tidsperioden och lag som förbättrats över perioden får en naturlig automatisk korrelation (autokorrelation?), medan andra har haft motsatt eller ingen effekt.

  15. Mobius Says:

    ** Smogz, Byjaren, Adam och Krickan…

    Kul att ni gillar det som skrivs.

    Lika roligt är det att ni tar er tid att kommentera (och säga emot om det jag skriver inte är OK!)…

    Men jag tror ni fattar vad det handlar om…. 😕

  16. Migge Says:

    AIK verkar ha en väldigt stor, stark och trogen publik. Kanske värt att titta på deras framgångsrecept. Nu bygger de ny arena också.

  17. daffe Says:

    solna ik hade mer publik i hockey på 80 och större delen av 90 talet…

    bajen har alltid legat småskaligt runt 10 000… patetiskt.

    Att alla djurgårdare bor på östermalm säger väll allt om denna ”undersökning”…

    Dif är hårdast drabbat av för liten arena (max 8000 acceptabla platser på stadion) men visar med sveriges i särklass största bortaföljen senaste 10 åren att klubben har större potential..

    vakna snorunge, stäng av datorn och gå ut i verklighenten

  18. micke Says:

    inte rättvist… man måste se till hemmaarenor etc..

    ända gången man kan måta på samma vilkor hur mycket folk är engagerade i sitt lag är ju på bortamacherna och där har DIF dominerat en bra tid nu..

    det laget som får med sig till bortamatcherna har dom största entusiasterna.. rätt enkelt eller hur..

    ps. detta var väldigt mycket aik för att vara en bajare

    ses i april

  19. Robin Says:

    Intressant! Till Elfsborgs kraftiga publikökning hör också en nybygd arena, annars var det väldigt bra!

  20. John Says:

    Djurgårn har 7300 i publik mot gefle efter 3 förnedrande förluster har vi hemmamatch mot gais 7200 dyker upp i runda slängar 100 medgångare?

    Hammarby då? I matchen mot Gbg så dyker 10k upp men efter dåligt spel och lite poäng tappar ni 1500 till nästa match mot kalmar..Det betyder alltså att ni har betydligt fler medgångare i bajen? Eller ska vi ta upp när ni hade 5k och 7k förra året?

    Ser man till Sthlm stadion så utgör löparbanorna en större yta än spelplanen och kortsidorna är det nästan kikare som gäller samt det finns endast 4000 platser under tak. Det gör det nästan omöjligt att locka en större mängd nya supportrar också.

    Dags att vakna upp kanske? Din sammanställning ser ja som lika seriös som hifdifsidan.

  21. Andreas Says:

    Först och främst en kul analys, samtidigt som flera varit inne på har statisktik sina begränsningar, eller snarare tolkningen av siffrorna. Det skulle ju kunna vara så att det samband du ser egentligen förklaras bäst av topplaceringar/SM-Guld.

    D.v.s. det är inte klubbarna som korrelerar med framgångssupporters, utan det är framgång som korrelerar med framgångssupporters…

    Rimligen hittar du (historiskt) samma korrelation fast knutet till andra klubbar, nästa projekt?

  22. Kristina Says:

    Men va? Det här grundar sig bara på avundsjuka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: