Archive for februari, 2008

Matchtröja nu. Matchtröja då.

26 februari 2008

Årets matchtröja är presenterad sedan ett par veckor tillbaka. Svårt att tänka mig att någon – som även läser den här bloggen – lyckats missa det.

Många har kommenterat den och utan att ha sett den ”in action” än så tycker jag den ser helt OK ut.

Men, liksom en grönvit bloggranne håller även jag fortfarande Kappa 2005 som det snyggaste grönvita matchstället.

Och presentationen av matchtröjan för 2008 skedde dessutom samtidigt som vi för första gången fick se Rami i en målvaktströja med Hammarby-märket på.

Ett par dagar efter ovan nämnda händelse blev det dessutom klart att Kent (med bloggen Bondegatan) lagt vantarna på Ramis signerade ”sign-on”-tröja.

Smaka på det där sista. Signerad ”sign-on”-tröja. Snyggt jobbat Kent.

Men du Kent, ”övergångssumman” har läckt till Go Bajen Go 😉

Och dessutom blev tröjnumren för 2008 klara idag.

******************

Det var i den här vevan (med matchtröjor och tröjnummer) som jag kom att tänka på min egen ”replikatröja” från tidigt 70-tal som i julas – när jag letade efter julgransbelysningen på vinden – valde att åter göra sig synlig för den mänskliga världen.

Men inte f*n kallade vi det för ”replika” då!

Klassiskt tigerrandig. Känner att jag inte kan hålla den ifrån en kanske intresserad publik 🙂

Otroligt snygg även om tidens tand har blekt den lite.

Och jag kommer ihåg det som om det vore igår. Den dagen jag fick tröjan.

Hur morsan – den där fredagskvällen – sydde på klubbmärket och ”7-an”. Hon var fantastiskt noggrann. Och jag tyckte INTE att det gick tillräckligt fort.

På lördagsmorgonen – en tidig försommarmorgon – var jag absolut först nere på grusplanen med min nya tröja.

Fick naturligtvis vänta ett par timmar på polarna. Men vilken fotboll jag spelade den helgen.

Jag kommer däremot inte ihåg varför jag valde just nummer 7 eller vem som spelade i nummer 7 på den tiden? Måste varit 1973, Är det någon som kan hjälpa mig med det kanske?

Och kom ihåg. Allt var bättre förr. Ju förr desto bättre 😉

Go Bajen Go

************************************’

P.S. Förresten, jag tänker nog plåga er med ett par inlägg till senare i vår med den här typen med personligt och aningen sentimentalt dravel.

Hittade nämligen ett par lite äldre Bajenrelaterade ”souvenirer” i samband med fyndet av tröjan som kanske kan vara skoj att blogga kring.

P.S.2. Tilll sist vill jag rekommendera Magnus Hagströms senaste inlägg på bloggen ”Tre Hörnor Straff”. Tänkvärt. Underfundigt. Hur han får till det med sin fotbollskunskap….Avundsjuk….

Skit i försäsongen. Bajen är bäst ändå.

17 februari 2008

Allsvenskan 2008 närmar sig. Med stormsteg. 43 dagar kvar till avspark…

Sedan nyår har ”världens längsta försäsong” varit igång, men i fredags gick den för Bajens del in i en ny fas.

Den med träningsmatcher där laget får börja spela ihop en startelva och där vi utsvultna supportrar äntligen kan börja bilda oss en egen uppfattning om lagets status.

I år var Bajen sist ut bland de allsvenska lagen vad gäller träningsmatchandet när laget här om dagen mötte Red Bull New York under träningslägret i Los Angeles.

Förlust med 1-3. Men med tanke på att det var årets första match – och mot ett hyfsat lag – gick det tydligen att finna ljusglimtar

Men hur viktiga är egentligen resultaten under försäsongen?

De sk. experterna brukar i förhandsspekulationerna lägga absurd stor vikt i hur försäsongens träningsmatcher slutat. Ofta utan att beakta att olika lag söker motståndare av mycket skiftande kvalitet.

Allt medan tränare och ledare försäkrar att man inte lägger någon vikt vid resultatet utan fokuserar på spelet.

Och visst är vi supportrar snabba att bygga upp en ohälsosam nervositet om inte försäsongen genererar fullpoängare. Tänk på smällen mot BP förra året.

Men, hur har egentligen Bajen gjort ifrån sig under de senaste årens försäsonger? Och hur bra värdemätare är resultaten under försäsongen på hur den allsvenska vårsäsongen kommer att gå? Använder vårsäsongen som jämförelse och inte samtliga 26 omgångar. Ja, ni fattar varför!

Tänkte försöka bena ut de här frågorna i resten av inlägget. Som vanligt med siffror 🙂

Till att börja med kan det kanske vara intressant att se hur Bajen klarat sig de senaste åren under försäsongen. Se diagrammet nedan som beskriver vunnen poängprocent.

Som ni ser går det både upp och ner. Inget tydligt mönster alls egentligen. Men de senaste två åren (Linderoths sista och Tonys första) har det gått lite knackigt. Undrar varför?

Runt 10-11 försäsongsmatcher verkar vara det ”normala” för att spela ihop en startelva, vilket det lär bli i år också.

Sett till grafen ovan är det väl endast åren 2003-2005 som resultatmässigt känns OK. Annars utgör säsongerna 2005 och 2006 rätt intressanta observationer.

Som ni ser gjorde Bajen år 2005 en superb försäsong, vilket skapde stora förväntningar. Förväntningar som inte infriades då vi efter 13 allsvenska omgångar låg placerade 9:a. 

På omvänt sätt var det väl ingen som följt Bajens försäsong år 2006 som kunde tro att den allsvenska våren skulle gå så otroligt bra!? Logik? Någon?

Och sett över samtliga försäsongsresultat sedan 2002 är det Bajen presterat ungefär i linje med genomsnittet med övriga allsvenska lag.

Så här ser de genomsnittliga allsvenska försäsongsresultaten ut mellan 2002 och 2007 för de lag som spelar i allsvenskan i år.

Rätt intressant att hitta både GAIS och Trelleborg i ”topp”, vilket säger en del om hur stor vikt man ska lägga vid försäsongsresultaten. Kanske har de en annan fiolosifi vid val av motståndare.

Därför är det kanske mer intressant att titta hur bra/dåligt lagens försäsonger ställer sig i en jämförelse med vårsäsongen.

Ett enkelt sett är att titta på hur den genomsnittliga poängprocenten under försäsongen skiljer sig från den genomsnittliga poängprocenten under den allsvenska vårsäsongen. Samma tidsperiod 2002 – 2007.

Och här blir ju bilden rätt klar.

För det första blir det tydligt att de flesta lagen gör bättre ifrån sig på försäsongen än på vårsäsongen. Ska vi gissa att det primärt har att göra med det motstånd lagen väljer att matcha sig mot?

Fast Bajen känns lite som undantaget. Min känsla är att Bajen under de senaste åren – i och med lägren i Los Angeles – i snitt har haft ett betydligt mer kvalificerat försäsongsmotstånd än många andra lag.

Intressant också att flera av de senaste årens ”topplag” ligger långt ut åt höger i grafen. Dvs. när väl vårsäsongen kommit igång har man lagt en knackig försäsongen långt bakom sig. Kanske vågar man testa mer nytt än mitten- och bottenlag?

Men frågan är om det här säger så mycket om sambandet mellan just för- och vårsäsongerna.

Ett bättre mått är kanske därför att titta på det statistiska sambandet mellan poängprocent försäsong och poängprocent vårsäsong enligt den metodik som jag beskrev i inlägget om medgångssupportrar.

I diagrammet nedan finns samtliga lag som spelat i allsvenskan mellan 2002 – 2007 plottade med avseende på lagens resultat från försäsongen (x-axeln) ställd mot resultatet från vårsäsongen i allsvenskan (y-axeln). År för år.

Om det funnits ett matematiskt säkerställt samband skulle punkterna i diagrammet ovan ansluta sig längs med den inlagda linjen i diagrammet. Nu gör de inte det. Utan istället har vi ett ”Gun Shot Chart”.

Korrelationskoefficienten (”r”) är dessutom – här med tre decimaler – 0,000.

Därför går det att med rätt ordentlig säkerhet konkludera att resultaten under försäsongernas träningsmatcher inte går att använda som indikator på hur den allsvenska vårsäsongen kommer att se ut.

Kanske hade det sett annorlunda ut om man justerat poängprocenten utifrån ”svårighetsgraden” på varje lags motstånd och kvaliteten i lagets egen uppställning. Men med en rak jämförelse går det alltså inte att göra några som helst förutsägelser om vårsäsongen baserat på försäsongens resultat.

Så när Bosse Petersson eller Olof Lundh – efter en motig försäsong 2008 – någon gång i slutet av mars försöker hetsa oss med försäsongen som indikator på Bajens allsvenska placering så ler vi bara. OK!?

Trots det följer vi naturligtvis försäsongen med spänning och intresse. Men det är av helt andra orsaker.

Jag tror att den 1 mars på Stadshagen kan bli speciell i år.  Då är det försäsongspremiär för Bajen. På svensk mark. Och första matchen där vi får se Rami, Dadomo, mfl i Bajentröjan.

Om det är någon som är intresserad av att följa årets försäsongstabell förslår jag siten (känsliga läsare varnas dock) exilgnagare som på ett neutralt sätt dokumenterar samtliga allsvenska lags försäsong. Samt sammanfattar dessa i en försäsongstabell. Rätt roligt att följa….

Det var allt för nu.

Go Bajen Go

Edit 20080217 kl. 22:30: Det verkar som om exilgnagarna inte uppdaterar försäsongstabellen lika blixsnabbt i år som förr om åren. De har kanske annat att fundera på just nu 😉 Eventuellt hålls den här varianten på IFK Norrköpings del av Svenska Fans aningen mer aktuell.

—————————————

PS. Kalenderfilen för Outlook (och andra kalenderprogram) finns uppdaterad med träningsmatcher, Svenska Cupen och lite annat. 

PS2. Rådata försäsongsresultat till analysen kommer från just exilgnagare men med eget grävande för försäsongen 2005 som av någon anledning inte täcks i det materialet. Wonder why? 🙂

PS3. Förra inlägget ”Nya Arenaplaner” genererade en rätt häftig debatt i kommentarsfältet. Vet inte säkert om den är riktigt avslutad än 🙂 Men, bland annat hade ”Den Osynliga Handen” en rätt bra kommentar runt Hammarbys nya arena som kan vara värda att läsa. (Scrollla lååååångt ned…)

Nya Arenaplaner

13 februari 2008

I skuggan av Ramigate (eller är det Ramidan?) så har det faktiskt hänt lite i arenafrågan.

Fast inte vad det gäller Bajens arena. Inget synligt i alla fall. Där väntar vi fortfarande.

Inte i SvFF/aik:s fall heller. Utan ett helt annat lag. Ett stockholmslag. Dock inte Djurgården.

solvalla_nybygge_001Utan IF Brommapojkarna som här om dagen offentliggjorde sina planer att tillsammans med Solvalla bygga en arena för 15.000 åskådare för fotboll men även för andra evenemang.

Intressant ur flera aspekter.

För det första.

Med en sådan satsning kanske BP är på väg att – på allvar – inleda försöket att etablera sig som ett 4:e allsvenskt alternativ i Stockholmsregionen.

För även om man får läsa lite mellan raderna så är det väl knappast troligt att det är en ren träningsanläggning man avser att bygga. Inte med utrymme för 15.000 åskådare i alla fall.

Till detta kommer att kontraktet med Stockholm Stad rörande Grimsta går ut just 2011. Lagom till att den nya arenan är tänkt att stå färdig. Finansiering saknas emellertid i dagsläget.

Och med 16 lag i allsvenskan är det väl rimligen så att BP – i ljuset av den senaste allsvenska säsongen – ser en större möjlighet att åter spela allsvenskt inom en inte allt för avlägsen framtid.

Om denna tanke nu stämmer så borde det rimligtvis även innebära ökad konkurrens om supportrar och publik i Stockholmsområdet! Eller?

För det andra – och i alla delar mer väsentligt….

Inom den kommande 4-5 årsperioden kommer – om alla planer går i lås – arenakapaciteten för fyra lag i Stockholmsregionen (Bajen, aik, BP och dif ) öka från dagens 72.000 säten till 120.000 dito runt 2012..

 

Det motsvarar en ökning av arenakapacitet i regionen med hela 67% till en sammanlagd investering på över 6 miljarder kronor.

I det perspektivet – kombinerat med en svagare konjunktur, globalt vikande fastighetspriser och sviktande aktiemarknader – så fattar inte jag hur det ska gå att få ekonomi i fyra parallella projekt av de storlekar vi nu talar om.

Och naturligtivs har samtliga projekt kommit på den geniala idén att finansiera just ”sitt alternativ” med – förutom fotbollsmatcher – konserter, mässor och andra evenemang. Lysande…

Frågan är hur vi stockholmare ska hinna med att besöka alla evenemang de fyra arenorna har för avsikt att erbjuda. Hur många Stockholm Open, Madonna och Rolling Stones går det – för övrigt – att få till Stockholm varje år? Mer fritid åt folket!!!

Så – utan att vara någon expert på evenemangsmarknaden – känns det här något – hmmmm – ska vi kalla det utmanande..

Trots det känner Madeleine Sjöstedt (Stockholms kultur- och idrottsborgarråd) ”stor entusiasm” inför BPs planer.

På samma sätt ställer sig Bo Lundquist (ordförande i Djurgårdens IF Fotboll) ”odelat positiv till BP:s planer” samt i ett försök att övertyga sig själv och sina blårandiga vänner säger han att ”för Djurgårdens räkning kan jag konstatera att vi inte påverkas av detta”.

Sure! Visst! Ingen påverkan alls…

Men vad ska karln säga?

Det borde rimligtvis vara en duktig riskpremie på de kronor som ska finansiera arenaprojekt nummer 4 av 4!?.

Och hur många år tog det för Bajen att från ett ”politiskt löfte” faktiskt få en markbit anvisad? Kanske går det snabbare för blåränderna? Vem vet!

Undrar om det ändå inte vore bäst för Solna Blå att göra gemensam sak med sin tvillingklubb – Solna Svart – och flytta in på Swedbank Arena i Solna!? Det blir ju liksom som att knyta an till gamla fina djurgårdstraditioner 🙂

För det tredje

OK, låt oss anta att man ska bygga fyra nya stora fotbollsarenor.

Hur listigt är det då att bygga samtliga tre arenor som planeras i norrort ”vägg i vägg” med varandra. Nästan i alla fall.

 

Det blir 30.001 säten söder om Slussen vs. 90.000 säten norr om Slussen. ”Dog eat Dog”?

Det festliga är att från City räknat kommer ”Nya Söderstadion” tidsmässigt med stor sannolikhet vara en av de mest centrala ändå.

I det här sammanhanget känns det på något sätt rätt skönt att Bajen:

  1. placerar sitt arenaalternativ i ett område som redan idag är starkt förknippad med evenemang och kommers inklusive grundläggande infrastruktur för transporter
  2. lokaliserar sitt alternativ vid en knutpunkt (Gullmarsplan) med mycket människor vilket genererar ”trafik”
  3. inte har några konkurrerande nybyggda eller planerade arenor i NÄRA anslutning till ”Nya Söderstadion” 
  4. har en kalkyl som på allvar balanserar intäktssidan – förutom evenemang – med intäkter från kommersiella lokaler
  5. har en partner i AEG som är en globalt ledande aktör vad gäller evenemangsmarknaden och dessutom identifierat Sverige som en tillväxtmarknad med ett naturligt intresse att belägga ”sin” egen arena,
  6. inte står sist i kön att finna finansiering, samt
  7. har Sveriges bästa publik 😉
  8.  

Och i ljuset av det här blir det ännu mer intressant att se vad nästa ”arenapaket” innehåller för Hammarby Fotbolls vidkommande. För nu dras snaran åt. Det gäller att inte vara sist ut när ”hela havet stormar”.

Gå gärna tillbaka till Osynliga Handens och Grönvita Sidan Upp:s fundringar i ämnet….

Vi behöver väl inte vara oroliga? 🙂

Go Bajen Go

P.S. Vill passa på och tacka för alla de positiva mail och kommentarer ni skickat med anledning av ”Publikserien” här på Go Bajen Go. Ett stort och uppriktigt TACK….

RamiRamiRamiRami

12 februari 2008

Då var det äääääntligen klart. Nu är det så klart det kan bli. För nu står det på Officiella 🙂

Go Bajen Go sällar sig därmed till kören av lyckliga bajare och önskar RAMI SHAABAN varmt välkommen till Bajen.

Och dessutom presenterades 2008 års matchtröja. Men vänta! Det är ju flera månader kvar till genrepet och premiären!? Vad har hänt?

Så efter Rami-dan, Rami-Gate och Cirkus Rami är alltså han alltså på plats. Kanske inte som frälsare men ändå med ett riktigt positivt budskap. Bajen är att räkna med!

För vikten av en riktig bra målvakt går egentligen inte att överskatta. Och uppenbarligen har detta varit ett tungt vägande skäl för denna värvning som är Bajens dyraste någonsin.

För siffrorna från förra säsongen förskräcker och avskräcker.

Illustrationen nedan jämför siffrorna i allsvenskan för Kingson i förhållande till de 3 övriga keepers (Erland, Benny och Mössan) som gjorde matcher i allsvenskan.

Under Kingson var det stabilt – alla  siffror visar på det – och även om George Moussan (givet sin relativa oerfarenhet) gjorde en mycket hedervärd insats i de avslutande matcherna så var just målvaktsspelet den svaga länken i förra årets Hammarby. 

Vi får väl se var i ledet av legendariska Bajen-keepers Rami hamnar till slut: Svenne Berka Bergqvist, Ronnie Hellström och Lasse Eriksson, Men glöm inte sådana ”giganter” 😉 som Gunnar Wilhelmsson, Per Fahlström, Anders Markström, Ante Covic, Richard Kingson (som jag trots sina få matcher kommer bli ihågkommen), mfl, mfl.

**************************

Sedan går det nästan inte att låta bli att kommentera sättet Hammarby Fotboll skött den här affären. Inte låtit media provocera till konstiga uttalanden eller ta förhastade beslut.

Kylan har nog sparat Bajen ett antal miljoner spänn….

Fotbollskanalen, Expressen, mfl har gjort bort sig gång efter gång. Hur många gånger kan en affär vara klar egentligen? Men Hammarby Fotboll har hållit sig coola.

Bra Lasse. Bra Urban. Bra Thomas. ”Way to go!”

**************************

Men ändå, vilken cirkus det har varit.

Och då menar jag inte bara de senaste cirka halvåret runt Rami. Utan egentligen ända sedan Ante drog. Något som Go Bajen Go skrivit om bland annat här.

Av någon sjuk anledning har jag fört ”dagbok” över alla händelser även om det  nu på slutet blev svårt att hänga med i alla turer.

Så nu när Rami äntligen är klar tänkte jag att det är dags att avsluta den och i det här inlägget ge er HELA ”storyn”. Den är riktigt ”jobbig” att läsa. Av flera skäl.

Först rekommenderas dock att ni tar en titt på den HÄR. Den är riktigt rolig 🙂

Sedan har ni storyn här nedan. Från början till slut…. J 

Go Bajen Go

Håll i er………..

—————————————————–

November 2006
Det hela började i samband med att Ante beslutade sig för att lämna Sverige och Bajen för att med familj ta sig till hemlandet Australien.

December 2006
Därefter tog Bajen hem Erland från Assyriska att ta rollen som förste-keeper. Korsbandsskadad.

Mars 2007
Vintern gick. Erland rehabtränade och det rapporterades i allmänt tunga ordalag vad gäller målvaktssidan i Bajen. Det kändes inte bra. Målvaktskris i Bajen.

En vecka senare dyker dock ”panikvärningen” Kingson upp.

April 2007
Kingson gör succe direkt och säger att han vill stanna. I det läget kände vi oss rätt nöjda men ändå oroade. Och skymningspressen gjorde allt för att ”dissa” Kingson. På sitt subtila sätt.

Juni 2007
I takt med att slutet på Kingsons kontrakt gör Hammarby några tappra men fåfänga försök att förlänga med Kingson.

Men som väntat hade vi inte mycket att bjuda mot när Birmingham gav sig in i leken. Den konkurrensen blev för stor. Och i Birmingham blev konkurrensen för stor för Kingson. Synd för alla! Eller?

Juli 2007
Lagom till Kingsons sorti är dock Erland i spelbart skick. Come-backen mot HeIf blev dock allt annat än stabil. Fyra mål bak i första matchen. Enligt DN var Erland ”övertänd”. Vad nu det betyder!?

Någon vecka senare skadade sig dock Erland på nytt och Benny fick chansen.

September 2007
Ingen succe för Benny men heller ingen katastrof. Gör helt OK ifrån sig i Europaspelet. Men mot Fredrikstad var det Bennys tur att skada sig. Erland tillbaka men långt ifrån i form.

Oktober 2007
Det dröjer dock inte många matcher förrän Erland går sönder igen. Mot ifk göteborg. Någon som kom ihåg backarnas kompispassar bakåt mot en skadad Erland innan första halvlek var slut. Dags för George att göra allsvensk debut.

Och ny ”målvaktskris” i Hammarby för media att gotta sig åt inför den viktiga bortareturen mot SC Braga.

Här tar en rad vilda spekulationer vid. Bland andra blev Lasse ett namn för truppen.

Sedan påstod någon att Magnus Hedman fått frågan att ta platsen i Bajens mål i matchen mot Braga. Det var en rysare som gjorde oss riktigt oroade. Tills att vi såg att det var Mathias Lühr som kom med den ”nyheten”.

Därefter följde ännu vildare nyheter. Fabien Barthez in eller inte!?

Istället blev det Magnus Jonsson som komr in och får åka efter Bajen och George ner till Portugal. Men det blev George som fick förtroendet. Det var helt rätt.

I allsvenskan är det dock kört för Magnus. Bajen har redan förbrukat sin tillåtna ”kvot” av målvakter. Lasse Eriksson blir andremålvakt resten av säsongen. Och visst var det fler än jag som hickade till när det på något forum talades om att George hade drabbats av en ”känning” i lårmuskeln på en träning.

Och det är i den här vevan som Rami-ryktena börjar ta fart. Det börjar med Rami till Göteborg då han syntes på Ullevi i matchen mot Bajen. Aldrig någon som funderade på att det var Bajen han var där och tittade på?

Strax därefter öppnar nämligen Rami för att vända åter till Sverige och då eventuell Bajen som nu anmält sitt intresse. Nästan oklädsamt kort därefter dementerar dock Rami dessa rykten. Jo jo…

Men innan oktober tar slut blev det även klart att Bajen inte väljer att utnyttja den option till förlängning man har med Benny.

Det är i den här vevan Enköpings Ludwig Bergström dyker för provträning med Bajen, men där händer inget på allvar.

Och samtidigt drar media – i ljuset av Bajens intresse för Rami – ihop ett stycke om att Assyriska är intresserade av en rehabtränande Erland. Sure! Men Urban förklara dock att alla är till försäljning. Om priset är det rätta.

Innan oktober tar slut hinner dock media förknippa även Eddie Gustafsson med Bajen samtidigt som rumänska CFR Cluj lägger ett bud på Rami.

November 2007
Och det dröjer inte många dagar in i november förrän vi nås av nyheten att Erland råkat ut för ett bakslag och tvingas till operation och låååång rehab. Toppen. NOT.

Nu behövs två nya keepers och rykteskarusellen tar därmed fart.

Positivt – ur ett Bajenperspektiv – är dock att Rami och Fredrikstad verkar ha svårt att nå en lösning med Cluj. Och en vecka senare signalerar media att Rami nu är på väg hem till Sverige.

Sedan fortsätter denna redan långa historia med nyheter – i olika omgångar – om den mer eller mindre Göteborgsfärdige Gefle-keepern Hugosson. Han hade ju varit i Götet och snackat med ”trevlige” Mild.

Förmodligen höll Mild en snål tillställning (med pytt kanske) för ett par veckor senare blev det klart att Hugosson stanar kvar i Gefle. Men var han egentligen någonsin på väg?

På detta följde sedan Eddie Gustafssons kollega i Lyn, dvs Johan Dahlin.

Han skulle kunna lånas ut till Bajen. Bara han blev förste-keeper med massor av speltid. Något Bajen förmodligen inte ville eller kunde garantera. Andra keepers förblev mer intressanta.

Ett par veckor senar försvann Johan från kartan i och med att Trelleborg skrev ett kontrakt om lån med Lyn på ett år.

Och så var det Sportbladet som i slutet av november berättade att Poppen Björklund varit i kontakt med Bajen. 

I den allmänna hypen är det nu som om norra hemisfärens alla lediga och halvlediga målvakter i någon form har kopplats ihop med Bajen. Alla med undantag av Mattias Asper. Tack och lov.

Under tiden verkar Ramiaffären gått vidare och spekulationerna snurrat på. Bud eller inte. Bajen eller inte.

Skymningspressen ”avslöjar” i alla fall – i slutet av november att – Bajen och Rami via ett nytt bud är överens och att Hammarby Fotboll funnit utrymme i överblivna ”Oremo-pengar”. Hrmmm….

December 2007
Men december månad hinner knappt börja innan BK Ellos påstås vara ute efter Rami också. Som ersättare för Alvbåge som enligt uppgift skulle kunna vara på väg till Cluj efter det att Cluj/Rami inte kommit imål. Nåja, Cluj ville tydligen inte ha mer svenskt för ingen av de båda hamnar i Rumänien.

Nåja, nu håller det sig på ytan relativt lugn. Poppen blir klar för Bajen. Och här känns det som att Bajen ordnat en helt ok ”fall-back”-lösning om nu inte Rami-affären skulle lösa sig.

Vi får vänta till strax före jul. Men då börjar det hända saker. Rami går nu själv ut med att han faktiskt vill till Bajen.

Och i mellandagarna presenterar så media nyheten om att Bajen och Rami är överens om ett fyraårs-kontrakt. Bajen och Rami ja. Men inte Bajen och Fredrikstad.

Januari 2008
Och här börjar en rad märkliga turer.

Till att börja med Rami själv som inte vågar lova något. Och frågan uppstår om Bajen och Fredrikstad över huvud taget talar med varandra.

Sedan varvas nyheter om att Bajen inte har råd med så mycket som 5 MSEK till Fredrikstad med besked om att Rami fortfarande är huvudspår och att Bajen inte gett upp Rami.

Frågan är väl om det finns något annat spår än huvudspåret. Kanske har Poppen dämpat stressnivån hos Hammarby Fotboll.

För inte verkar det som att Bajen stressar. 31 mars verkar vara Bajens borte parantes.

Tyvärr verkar vare sig Fredrikstad, Rami eller Ramis agent (Martin Dahlin) ha samma ro i kroppen. Även om Hammarby dagen efter visar förståelse för Ramis otålighet.

Men ju närmare transferfönstrets stängning vi kom desto mer ”mjuknade” Fredrikstad. Och det gick snabbt.

Från att vara ”öppna” för en försäljning en vecka före fönstret stängdes gick det på tre dagar till att FFK kunde tänka sig att – i ljuset av bristande intresse från europeiska klubbar – sänka sina krav på ersättning för Rami rejält. Media fick det till Rea på Rami 🙂

Februari 2008
Och när februari månad börjar verkar Grinhagen – förlåt Grönhagen – blivit riktigt mör. Och i aftonbladet verkar han helt ha släppt tankarna på Rami i FFK säsongen 2008. Samtidigt blir Rami öppnare och öppnare med Bajen. Eller hur ska man annars tolka det här inlägget på Ramis egen blogg på Camp Sweden.

Dagen efter – på en söndagsmorgon –  så expoderade en enig svensk press av budskapet att ”Rami är klar för Bajen”. Här (Fotbollskanalen – som var först ut var för fega för att ha kvar sitt ursprungliag avslöjande) och här och här. På samma sätt exploderade alla möjliga upptänkliga Bajenfora.

Men det tog inte ens en förmiddag innan Eurosport var först ut med att dementera uppgiften. FFK ville ha mer pengar. Fotbollskanalen på TV4 tog – som sagt var bort sin nyhet om att Rami är klar – för att lägga ut den nyhet Eurosport redan kommit upp med.

Sedan var inte övriga tidningar sena med att svänga från sina ”avsöjanden” om att Rami skulle vara klar för Bajen.

Och dagen hade inte slutat förrän – säkert för att sätta press på FFK – det meddelades att Bajen nu minsann tittar på en isländske landslagskeepern Arason som alterantiv till Rami. I slutet av dagen hade rubriken ändrats från att Bajen ”tittar” på Arason till att Bajen ”jagar” Arason.

Och det dröjde inte många timmar förrän norsk media – som i sammanhanget verkade helt sakna egen rapportering –  meddelade att Bajen ”Vraker Shaaban?”

Men det slutar naturligtvis inte där. Dagen efter påstår norsk media så att Bajen höjt budet. Någon som på allvar tror det? Urban Rybrink svarade rätt coolt på de påståendena i Expressen.

Och det är som om nyhterna runt Rami kommer oftare än Stockholmsbörsens aktieindex uppdateras med nya kurser. Den här måndaggkvällen rapporterar Fotbollskanalen – m.fl. – medier att Rami nu öppet deklarerar att han vill till Bajen och är trött på Fredriksstad.

Och veckans inledning fortsatte i samma svajjiga anda med att norrbaggarna förkastade Bajens höjda bud. Blää.

Till sist – och för X:e gången – kunde media skrika ut att nu är det klart. ”Shaaban klar för Hammarby”.

Men inte ens då rörde det på sig. F5-tangenterna slets ut i väntan på att Hammarby Fotboll skulle utlysa presskonferens.

Men så plötsligt – den 12 februari 2008 – sade det ”PANG” och PK annonserades ut. Ett Bajen som helt utan att kommentara diverse uttalanden i media under nästan 4 månader och (nästan) helt utan läckor till media kunde presentera att ”RAMI HAR SIGNAT FÖR HAMMARBY”.

Publiksiffror: Medgångssupportrar (Del 6)

10 februari 2008

Idag avslutas Go Bajen Go:s serie av inlägg runt allsvenska publiksiffror som inleddes HÄR.

Och ämnet för dagen är medgångssupportrar. Samt frågan kring vilka lag man finner dessa.

Är då det här verkligen en viktig och relevant fotbollsfråga undrar säkert nu någon torrboll!? Näe, inte alls. Men förbaskat roligt 🙂

Och ni som svarade på Go Bajen Go:s enkät (230 stycken när detta skrivs) har er uppfattning tydlig och klar. Diagrammet nedan talar sitt tydliga språk. Men hade ni rätt?

Nå, hur definierar vi så en medgångssupporter och hur mäter förekomsten av sådana?

Det finns säkert fler varianter, men Go Bajen Go kommer i detta inlägg att studera de allsvenska lagens publiksnitt i förhållande till det antal poäng laget spelat in år för år mellan 1998 – 2007.

Om ett lags publik kommer i större utsträckning de år laget krigar ihop många poäng och uteblir de år som det är lite mer motigt borde väl kunna beskrivas som medgångssupportrar? Eller hur?

Så hur mäter man det här då? Jo, inte helt oväntat finns det ett statistiskt mått även för detta. Nämligen korrelationskoefficienten. Detta mått mäter styrkan på linjära samband.

Och i fotbollssammanhang översätter jag detta som att ju fler poäng ett lag får ihop desto mer publik. Och ju färre poäng desto mindre publik.

Det trevliga med den här metoden är att resultatet blir väldigt tydligt om man lägger in observationerna i ett plotterdiagram.

Så låt oss hugga in på lite ”skarpa” siffror.

Börjar – för ovanlighetens skull – med Djurgårdens IF i diagrammet nedan.

I illustrationen ovan finns åtta punkter utlagda. Var och en av dessa punkter representerar en av blårändernas säsonger under perioden 1999 – 2007 med avseende på hur många poäng laget vann och hur stort publiksnitt Djurgården hade det året.

Därefter har en rät linje dragits genom punktsvärmen så att den – matematiskt sett – ligger så mitt i och så rakt igenom punktsvärmen som möjligt.

Korrelationskoefficienten (som utgörs av r:et i den gråa rutan i diagrammet ovan) är så ett mått på hur väl punktsvärmen ansluter sig till linjen.

Och för er som inte är vana att tolka samband – i statistiska termer – så utgör alla tal större än 0 ett positivt samband.

Ligger dessutom korrelationskoefficienten (”r”) mellan 0,6 – 1,0 så är sambandet även statistiskt säkerställt.

Ju närmare 1 desto större signifikans (eller starkare samband) och när r=1 så ligger alla punkter precis på den utlagda linjen. OK!?

Så titta då på siffrorna för Djurgårdens IF. Med en korrelationskoefficient (”r”) på 0,93 finns det inga tvivel på sambandet. 

Antal poäng som spelarna i Djurgården vinner (eller inte vinner) har ett MYCKET starkt samband – näst intill perfekt – med hur många åskådare som kommer och tittar på matcherna.

Inga poäng. Då stannar blåranden hemma och gömmer halsduken i byrålådan.

Jag blev så chockad första gången jag såg siffrorna att jag var tvungen att gå tillbaka och kolla att siffrorna stämde. Och det gör de verkligen.

Bajen då? Kolla diagrammet nedan.

Punktsvärmen ser ut som en hagelbössa hade avlossats. En korrelationskoefficient om 0,17 anger – som ni nu lärt er – att ett statistiskt säkerställt samband mellan poäng och publik saknas.

Inga medgångare i Bajen inte 🙂

När ni nu fått ”metoden” beskriven och förstår vad korrelationskoefficienten (”r”) är det kanske på sin plats att visa den allsvenska ”medgångarligan”, dvs listan över de lag med de mesta medgångssupportrarna. Eller de lag där sambandet mellan antal poäng under en säsong har ett starkt samband med hur många åskådare som kommer.

De staplar som är fyllda med rött är lag vars korrelationskoefficient (eller ”r”) är så hög att de får betraktas som statistiskt säkerställda. Dvs förekomsten av många medgångssupportrar är statistiskt säkerställd.

Bilden ovan är rätt tydlig. Eller hur!?

Sambandet mellan intjänade poäng och publiktillströmning är – för Djurgårdens IF, Malmö FF, IF Elfsborg och IFK Göteborg – således MYCKET starkt.

Vad gäller de lag som uppvisar negativa korrelationskoefficienter kanske någon undrar om ett samband kan vara negativt?

Absolut. Även om inte någon av de negativa korrelationskoefficienterna i diagrammet ovan är statiskt säkerställda – med undantag för Trelleborg som ligger rätt nära –  så kan samband visst vara negativt.

Det innebär att publiken kommer i massor när det går dåligt medan de stannar hemma när det går bra.

Riktiga ”motgångssupportrar” med andra ord 🙂

I och med detta skulle man egentligen kunna avsluta det hela. Fyra lag med ett statistiskt säkerställt samband som innebär att publiktillströmningen beror på hur många poäng laget spelar in.

Men jag väljer en överkurs. Går det att kvantifiera hur mycket publiksnittet – över en säsong – påverkas för varje poäng laget misslyckas (eller lyckas) med att spela in?

Jo då! Det går såklart. Titta på figurerna nedan.

Generellt sett kan man säga att ju brantare linjen lutar desto känsligare är publiken för huruvida lagen vinner poäng eller inte. I de gråa rutorna (siffran framför x:et) för respektive lag anger antalet åskådare i snitt som uteblir om laget under en säsong får 1 poäng mer eller mindre.

Formlerna i de grå rutorna utgör ekvationen för respektive linje.

För Malmö FF tillkommer/uteblir i snitt 459 åskådare per match om laget tjänar ihop en poäng mer/mindre än snittet för hela perioden.

Motsvarande siffra för IF Elfsborg är 275 och för Djurgårdens IF 180, samt för IFK Göteborg 225.

Om man sedan sätter denna siffra i relation till genomsnittspubliken för hela perioden så får man fram en procentsats som anger hur mycket publiken i snitt ökar/minskar beroende på om laget vinner/förlorar 1 poäng.

Så vad drar vi för slutsatser av allt detta?

För det första att förkomsten av medgångare är som tydligast i Djurgårdens IF, Malmö FF och IF Elfsborg (även om IFK Göteborg också ligger på tydligt höga nivåer).

För det andra att känsligheten är som störst hos Malmö FF och IF Elfsborg. Lite förluster så är publiken – svisch – borta. Och en vinst så – lika svisch – så är de där igen.

Största medgångarföljena finns således i Malmö och Borås, tätt följt av Östermalm och Göteborg.

Men vad gäller Stockholms län vinner Djurgården denna tävling helt ohotade.

”STOCKHOLMS STOLTHET” borde nog ändras till ”STOCKHOLMS MEDGÅNG”. Statistiken talar i det här fallet sitt tydliga språk.

Detta var den sista delen i serien om publiksiffror. Hoppas ni haft behållning av läsningen.

Snart dags för första träningsmatchen. I Los Angeles tyvärr.

Återkommer med en liten odyssé kring huruvida försäsongens resultat har någon betydelse för resultatet under den allsvenska vårsäsongen.

Med andra ord, ska vi låta media hetsa oss supportrar till vansinne om försäsongsresultaten går oss emot?

Ha det bra så länge….

Go Bajen Go

P.S. Om någon nu – i egenskap av supporter av något av de utpekade lagen – känner sig förorättad så se det här bara som en lek med siffror 😉 Ta det inte allt för allvarligt.

Publiksiffror: Mer kapacitet och publik (Del 5)

06 februari 2008

Egentligen var det tänkt att serien om publiksiffror skulle avslutats i och med detta femte inlägg.

Men – som jag nämnde i förra inlägget – så finns det så mycket runt det här med kapacitetsutnyttjande och publiksiffror att det kändes befogat med ytterligare ett inlägg.

Ska dessutom – istället för att bara gissa – ge mig på att härleda vilket publiksnitt Bajen egentligen ”borde” haft förra året. Det borde väcka lite debatt i kommentarsfunktionen…. 🙂

Och kanske få tankarna bort från Rami-Gate för en stund..

Låt mig börja med Bajens kapacitetsutnyttjande år för år sedan 1998. Visas i diagrammet nedan.

Det här sätter kanske ytterligare fokus på Bajens utmaningar som diskuterades i förra inlägget (dvs publikseriens fjärde del).

I diagrammet ovan går det att tydligt utläsa två – kanske tre – ”perioder”. En mellan 1998 och 2003 och en annan mellan 2004 och 2007. Samt kanske en tredje från och med i år fram till dess att en ny arena står färdig.

Vi börjar med den första perioden mellan 1998-2003 (ska vi kalla den ”10.011-eran”) som kännetecknades av ett extremt högt kapacitetsutsutnyttjande på mellan 90-95%  och aldrig under 80%.  

En period som innehåller ett antal mycket framgångsrika år (1998, 2001 och 2003) där Bajen pga avsaknad av ledig läktarkapacitet har haft extremt svårt att möta efterfrågan.

Ta säsongen 2002 där Bajen stod helt utan förutsättningar att utnyttja draget från guldåret 2001.

Vi tvingades de facto låsa ute alla de som – på plats – ville uppleva fotboll med de regerande mästarna. Hur många framtida supportrar var det egentligen som aldrig kom igång med sitt supporterskap det året?

Nåja, som ni ser så ökade kapaciteten på ett helt nödvändigt sätt i och med ombyggnaden på Östra 2004. Med resultat att kapacitetsutnyttjandet sjönk rejält.

Trots detta har Bajens kapacitetsutnyttjandet sedan 2004 legat högre än samtliga övriga allsvenska lag, dvs över 60%. Problemet har alltså bestått.

Och konsekvensen av den sänkning av Söderstadions läktarkapacitet som kommer att genomgöras i år gör att vi under 2008 återigen kommer att vara uppe på problematiskt höga nivåer. (Här har jag antagit samma publiksnitt som 2007.)

Ett kapacitetsutnyttjande på 80% för år 2008 innebär att det – i genomsnitt – endast kommer finnas runt 2.500 lediga biljetter per match. Ett rätt talande argument för att skaffa sig ett säsongskort om man vill se Bajen under 2008.

Och låt oss i detta sammanhang leka med tanken att vi lyckas få Rami Shaaban till Bajenland. Henke-effekten tror jag tyvärr bli relativt marginell om man endast räknar publikintäkter. Sedan finns det naturligtvis många andra positiva effekter som talar för affären.

Men, vilket publiksnitt borde då Bajen ha haft förra året om vi hade haft arenakapaciteten?

Ta en titt på publikutvecklingen i Sverige de senaste tio åren. Diagrammet nedan visar utvecklingen för Bajen, Allsvenskan utan Bajen, samt Totalt för all elitfotboll i Sverige (dvs Allsvenskan exkl. Bajen och Superettan sammaräknat ) mellan 1998 – 2007*.

Den här bilden är rätt slående.

Medan elitfotboll i Sverige publikmässigt fullkomligt exploderat och nästan fördubblats (+90%) mellan åren 1998 – 2007 har åskådarantalet på Bajens hemmamatcher under samma period endast ökat med 23%.

Och man behöver inte vara ”raketforskare” för dra slutsatsen att detta är fullt ut orsakat av den bristande läktarkapacitet och de därmed förknippade utmaningarna i att ”sälja produkten Hammarby” (som jag tror att Osynliga Handen skulle uttryckt det).

För bajarna finns där. Det finns det till och med övertygande SIFFROR på. 

Så låt oss då anta att vi – med tillräcklig kapacitet – skulle haft samma utveckling som genomsnittet för svensk elitfotboll sedan 1998. Vilket publiksnitt skulle vi haft då?

Jo, publiksnittet borde faktiskt ha legat på cirka 21.000 för säsongen 2007. Och jag misstänker att den siffran ändå ligger i underkant.

För med Bajens framgångar under de 10 senaste åren borde vår tillväxtpotential legat ”över” snittet för svensk elitfotboll. Inte i nivå med.

Och med en jämförbar publikvariation (som t.ex. AIK eller IFK Göteborg) skulle årssnitten kunnat landa mellan 18.000 och 24.000 beroende på hur bra det har gått.

Så även om de här inläggen har haft en lite ”ojande” prägel över sig så finns faktiskt även något hoppfullt i siffrorna.

Med ett publiksnitt på mellan runt 20.000 – enligt resonemanget ovan – så är det klart vi fyller ”Nya Söderstadion”.

No problemo. Spaden i marken. Bygg nu. Nog fan ska vi lyckas fylla den holken också 🙂

Samtidigt vore det inte fel om Hammarby Fotboll Marknad såg till att fylla de stolar som faktiskt finns tillgänliga.

I nästa inlägg avslutar jag – ”for real” – den här publikserien med en diskussion kring fenomenet medgångare. Tror den blir rätt rolig…

Och även om jag börjar bli aningen tjatig nu – sorry – så får du som inte haft möjlighet att svara på Go Bajen Go:s enkät om vilket allsvenskt lag som har det största medgångsföljet en sista sista sista chans att lämna ditt svar HÄR.

Go Bajen Go

**************************************************

* Notera att 1998 och 1999 omfattar endast – för jämförbarhetens skull – publiksnitten för de åtta bäst placerade lagen i Division 1 Norra respektive Division 1 Södra. På så sätt omfattar analysen publiktillströmningen från de 30 bästa lagen (14 allsvenska lag och 16 superetta/division 1-lag) i Sverige mellan 1998 – 2007.

************************************************** 

Nästa inlägg – vilket även är det sista – i publikserien – del 6 – hittar du HÄR. Första delen i publikserien hittar du HÄR.

Publiksiffror: Arenakapacitet (Del 4)

03 februari 2008

Oj, det har varit några turbulenta dagar för oss bajare. Eguren ut. Och Rami in. Eller inte!?

Go Bajen Go stoppar emellertid huvudet i sanden och fortsätter istället med serien kring publiksiffror. Nu del 4 som behandlar – precis som några av er listat ut – ämnet arenakapacitet.

Om du pga divers tjafsiga transferaffärer 😉 missade del 3 skulle jag  – innan du fortsätter att läsa detta inlägg – ändå föreslå att du börjar där. Eller om du är helt ny i serien. Inled då med del 1.

För som ni kom ihåg målade jag i förra delen upp en rätt mörk bild på den annars så grönvita himlen.

Borde inte en publikvariation på låga 8% vara en god nyhet! Trogna supportrar som återkommer år efter år.

Ja, som jag nämnde i förra inlägget kan ju det låta som en dröm. 

Men frågan som ställdes löd: Borde inte Hammarby – som ett av Sverige mest framgångsrika lag de tio senaste åren – likt andra lag med framgångar under samma period – ha lyckats locka till sig massor av marginalåskådare och fotbollsturister?

Och därmed haft en mycket högre publikvariation och publiksnitt.

Jo, så är det naturligtvis.

Men för att kunna sätt fingret på problemet får ni ta en titt på diagrammet här nedan.

Det beskriver helt enkelt lagens kapacitetsutnyttjande av sina respektive hemmaarena/hemmaarenor under de tio senaste åren. Detta beräknat som kvoten mellan publiksnitt och arenakapacitet.

Notera att om laget använder sig av fler än en arena är tillgänglig kapacitet det vägda snittet av de arenor som faktiskt utnyttjats. Dvs. Råsunda är med i Bajens kapacitet de matcher vi spelat där. 

Och det som framkommer här är en bild som – ur Hammarbys perspektiv – är rätt skrämmande. Ett kapacitetsutnyttjande på över 80%. Ojämförbart det absolut högsta av alla allsvenska lag.

Visst är det uppenbart att matcherna på Söderstadion (tillsammans med de matcher vi spelar på Råsunda) varit välbesöka. Men att det var så högt blev faktiskt lite av en överraskning för mig när jag fick fram siffrorna.

I en ”cyklisk bransch” som fotboll är detta naturligtvis ett jätteproblem. Och som framgår har Bajen under de här tio senaste åren arbetat mycket nära sitt absoluta ”produktionstak”.

Eller, i nivå med taket. För inte går det att match efter match sälja alla ”skymda” platser och bufferten mot motståndarnas sektion på Östra kommer alltid vara tom. För att inte tala om motståndarnas sektion som har en snittbeläggning – och nu gissar jag – på kanske 20-30%.

Och för att göra det hela ännu tydligare finns nedan kapacitets-utnyttjandet från diagrammet ovan korstabulerad mot den i förra inlägget diskuterade variationskoefficienten (eller publikvariationen).

 

Och voilà! Här har vi naturligtvis orsaken till Bajens låga publikvariation (dvs låg variationskoefficient) som beskrevs i förra inlägget.

Med ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på över 80% har det helt enkelt inte varit möjligt att trycka in fler människor.

Inte med mindre än att vi Bajenfans – såsom Djurgården valde åt sina – accepterar spel på Råsunda. ”Yeah, as if that is gona happen!” Och faktum är att i det här perspektivet har snacket om gråtande barn utanför Söderstadion betydande relevans.

För hur lockar man företagskunder med konferensupplägg eller marginalåskådare/fotbollsturister som köper replikatröjor om det inte finns kapacitet?

Det handlar naturligtvis om att ALLA bajare på ett bekvämt sätt ska kunna följa Bajen på sina egna villkor. Bajen måste vara tillgängligt. Även utan säsongskort.

Jämför istället lag som Malmö, IFK Göteborg, IF Elfsborg och AIK som faktiskt alltid haft kapacitet att erbjuda sin publik vid sina tursamma och tillfälliga framgångar.

IFK Skattesmit är ett lysande exempel på det sistnämnda. Inför den sista omgången 2007 hade IFK Göteborg ett publiksnitt för de 12 inledande hemmamatcherna på 13.658 åskådare.

Men med framgången under hösten och i ljuset av möjligheten att spela hem guldet på hemmaplan lyckades de fylla hela Nya Ullevi (ca 41.000 åskådare) och i ett slag höja hemmasnittet för HELA säsongen till 15.797 åskådare.

Publiksnittet för helåret höjdes med 16% tack vare en enda match. Men då hade de en arena med rätt kapacitet som dessutom är accepterad av publiken.

I ljuset av detta resonemang är det för övrigt mer än märkligt att Djurgården – trots sina relativa framgångar de senaste åren – inte lockats öka publikvariationen mer.

Att inte Kalmar lyckats att mobilsera sin publik bättre är förresten även det märkligt. Eller förresten. Kanske inte. Men den ”tråk-fotbollen” de står för. Det innebär fortsatt lågbudgetfotboll.

Behovet av ”Nya Söderstadion” kan väl – mot bakgrund av det här – inte bli mycket tydligare.

Hade egentligen tänkt att avsluta publikserien i och med nästa inlägg, men då jag har mer – som jag tycker – spännande siffror tillgängliga klämmer jag in ytterligare ett inlägg innan jag avslutar med fenomenet medgångssupportrar!

Så har du fortfarande inte haft möjlighet att svara på Go Bajen Go:s enkät om vilket allsvenskt lag som har det största medgångsföljet har du nu en sista chans att lämna ditt svar HÄR.

I nästa inlägg tänkte jag så visa hur Bajens kapacitetsutnyttjande förändrats de 10 senaste åren, SAMT ”avslöja” Bajens ”egentliga” publiksnitt. Om vi hade haft kapaciteten.

Tills dess….

Go Bajen Go

Nästa inlägg i publikserien – del 5 – hittar du HÄR. Del 1 i publikserien hittar du här.